Frihet från fruktan att misslyckas med det Gud kallat oss till!
Varenda människa har av Gud fått unika och personliga gåvor som Han vill att vi skall använda oss av. Han har en plan för våra liv, och vill leda oss in i ett spännande liv med Honom. Att vara lärjunge till Jesus innebär att våga följa Honom när Han kallar en att göra olika saker. För en del människor är det svårt att tänka sig att göra sådant som man inte gjort tidigare eftersom fruktan att misslyckas och håller en tillbaka. Detta begränsar oss och gör att vi inte kommer ut i den fulla potential som Gud skapat för oss! Men Gud vill sätta oss fullständigt fria att tjäna Honom!
Du kan vittna om Jesus! Du kan använda dina gåvor!
Matt 4:19, Mark.16:15-18, Rom.12:6-8
Vi har alla fått ett härligt uppdrag att bli människofiskare! Att vittna för människor om Jesus är inte bara ett specialuppdrag för vissa frimodiga personer, det är för alla! Så fort vi tagit emot tron i vårt hjärta så ska vi dela med oss av den! Dessutom har vi fått gåvor att använda både i och utanför församlingen. Och Gud är intresserad av att vi inte ställer gåvorna ”garderoben”, utan att vi verkligen använder det som vi fått. Han gav oss den Helige Ande som alltid hjälper oss att göra det på rätt sätt. Han har kallat oss att lägga händerna på de sjuka och göra dem friska… kort sagt; vi är kallade att i Jesu namn göra sådant som är ”omöjligt”.
Sluta satsa på säkerhet!
Dom 6:11-16, Jer.1:4-10, 2 Tim.1:6,
Gud vill putta ut oss allihop på områden där vi inte klarar oss själva! Det är det värsta stället vi kan hamna på, att aldrig våga gå utanför vår lilla trygghetssfär. Aldrig våga ta ett steg ut i tro på Gud! Nej, Gud vill att vi skall vara djärva och frimodiga och våga göra det där som känns som en risk. Det där som vi aldrig vågar i egen kraft! Det är lätt att ursäkta sig: ”Jag kan inte tala” (Mose), jag är den sämste i släkten (Gideon), jag är för ung (Jeremia), ”det var så länge sen” (Timoteus). Men Gud tillät dem inte att sitta och tycka synd om sig själva, utan knuffade ut dom på härligt uppdrag!
Hur ska man våga det då?
2 Tim.1:7, Apg.1:8,
Till Timoteus sa Gud: Jag har inte gett dig en fegisande, utan en Ande som ger dig kraft! Grejen är bara den att om vi alltid bara gör det som vi vet fungerar så behöver vi ju aldrig Guds Ande och vi får heller aldrig se det mirakulösa. Vi måste våga tro att Guds Ande är med oss och kliva ut och göra det där som vi skulle vilja men aldrig vågar! Har du någon gång tänkt: Jag skulle vilja prata med min kompis om Jesus, men du har aldrig vågat? Eller har du önskat att du var så djärv att du vågade lägga händerna på din sjuka moster, men….. Om du aldrig vågar, får du heller aldrig se att det höll. Då går du miste om den härliga upplevelsen att se att det fungerar att vandra med den Helige Ande. Han är vår Hjälpare…men vi måste röra oss!
Gud vill att det skall gå bra för oss
Ps 1.1-3, Josua 1:1-9, Rom.8:35-39
Allt vad jag gör det lyckas väl, säger den som skrev psalm 1 i Bibeln. Pyttsan, tänker många av oss. Det stämmer i alla fall inte på mig! Ett sånt prat låter ju nästan stöddigt i våra öron. Men han som skrev det hade funnit källan till sin framgång. Han kom på att om Han gjorde Gud till sin styrka så behövde Han inte frukta! Så var det också med Josua. Gud sa åt honom hur många gånger som helst att han inte skulle frukta, utan bara göra det som Gud hade sagt till honom. För Gud var med! Det enda Josua behövde var att göra Guds ord till sin styrka. Om du tror på att det är sant när Gud säger att Han är med dig, så har du framgång – då går det bra för dig och kommer du aldrig att behöva frukta! Om Gud är för dig, vem kan vara emot dig! Den som vet att Gud är med kan vara hur frimodig som helst – för Han vet att inget motstånd kan skilja mig från Guds kärlek!
Säg: JAG KAN!
Fil.4:13, 1 Sam.17:25-26, 42-50,
Det finns egentligen ingenting vi inte klarar när vi tror på Gud. Och det finns inget som vi behöver vara rädda för. Berättelsen om David och Goliat är inte bara en gullig söndagsskolberättelse, den innehåller en stor sanning som vi behöver leva i. Ingen ”Goliat”, hur stor han än tycks vara, kan besegra oss. Oavsett om vi känner oss lika små som David. Jag kan, sa David. Kom an bara! Han litade på att Gud skulle komma med sin övernaturliga hjälp när han bara handlade trosvisst. Och det klart att det inte var den lilla stenen i sig som fick Goliat på fall. Det var det faktum att David kom emot Goliat i Herrens namn som gjorde att stenen fick den kraft den hade!
Samtalsfrågor:
Är det ”pirrigt” att göra det som du har på hjärtat?
Vad skulle du vilja göra om du var lite frimodigare? Vad tror du behövs för att du ska kunna segra över fruktan då?
Är det någon som övervunnit sin fruktan? Berätta!